Eva har en sommarstuga.
Denna eftermiddag i oktober så var det Regnbågens tur att ha ateljétid. Jag gick ner efter lunch och erbjöd fyra små killar att följa med. Harald, Vilgot, Albin och Olof ville gärna gärna följa med upp. Redan i trapphuset kunde man höra hur jättesugna dom var på att komma till ateljén. Dom började att diskutera vid akvariet huruvida den vita guldfisken var pappa till dom tre andra fiskarna. Albin avslutade denna diskussion med att säga att den är inte pappa för så ser inte en pappa ut. Klart slut! Alla var nöjda med det.
Pojkarna valde att få lera att jobba med denna eftermiddag. Redan när vi satte oss vid bordet så berättade Harald att Eva har en sommarstuga. Jag känner inte Haralds Eva men Harald ville göra hennes sommarstuga. Detta ska bli spännande.
Han börjar direkt att kavla en platta som ska vara golvet.
Så nöp Harald av bitar av leran.
Men det där kommer att falla isär när det torkar. Harald jag ska lära dig ett litet knep....
I den här burken har jag slickers och det är som lös lös lera och det kan man fästa ihop bitarna med så att det håller ihop.
Här har Evas sommarstuga fått tak och det kom även skorsten innan Harald var klar. Nu ska den torka och sedan blir det bränning.
Vilgot, Olof och Albin, som ochså var med, jobbade ochså med leran och det blev både båtar, snögubbar och andra små figurer som nu står och torkar på en egen liten bricka. När det blir dags för målning ska de här pojkarna komma tillsammans för det var en så fantastiskt trevlig stund.
Vilgot, Olof och Albin, som ochså var med, jobbade ochså med leran och det blev både båtar, snögubbar och andra små figurer som nu står och torkar på en egen liten bricka. När det blir dags för målning ska de här pojkarna komma tillsammans för det var en så fantastiskt trevlig stund.
Till sist en liten snigel som Albin satte fötter på.
Är det inte helt underbart. Tänk om alla föräldrar kunde vara små flugor som kunde få se hur fantastiska barn dom har.
Ibland bara händer det...
Levi Valdemar och Agnes sitter i ateljén och jobbar. Rätt som det är står Björne i dörren och säger hej.
Vi bjöd in Björne och han ville gärna ha en bit lera och hux flux så hade han gjort en liten skål. Men sedan började han måla glasyr på den våta leran och då var Agnes tvungen att säga till honom att leran måste både torka och skröjbrännas innan man kan gå på med glasyr. Men Björne var glad ändå. Så glad att han undrade om vi ville ha lite musik i ateljén medan vi jobbade. Klart att vi ville det.
Björne spelade och sjöng för oss en lång stund. Både sådana som vi kunde sjunga med i och sådana som vi inte kände igen texten på.
"Blinka lilla stjärna där..."
Tack Björne för denna, lite förtrollade, stund som du bjöd oss på. Tänk att vi får ha dig här varje tisdag.
Ett litet ögonblick som jag hann ta en bild av.
-"Fröken kom och titta när mina kaniner äter"!
Välkommen till ateljén Sofia.
Idag är det din tur Sofia att för första gången få gå till ateljén tillsammans med dina vänner från Solstrålen.
Det är så härlig september så inga jackor behövs idag. Bara ett par skor och så går vi över gården.
På bordet i ateljén ligger det stora speglar och snäckskal.
-"Titta man ser taket och lampan i spegeln!"
Här håller Sofia ett snäckskal strax ovanför spegeln och för det sakta i vida cirklar och speglar snäckan.
Nu har vi tagit fram vackra färger till speglarna. Stora penslar med glada skaft har barnen valt ur en kanna.
Nu har vi tagit fram vackra färger till speglarna. Stora penslar med glada skaft har barnen valt ur en kanna.
Fort fort glider penseln i den mjuka färgen.
Det låg ju snäckskal på bordet....
-"Får man måla på dom?
-"Ja så klart att man får måla dom i alla färgerna"
Vi fick en härlig målarstund tillsammans. Välkomna tillbaka Sofia och hennes vänner.
"Jag och Du - Här och nu"
Nu startar vi upp höstens gemensamma tema "Jag och Du - Här och nu".
Mikaela, Lena och Vanessa spelar upp en teater för barnen om relationer.
Barnen bänkar sig i strålande septembersol.
Det börjar med att Mikaela och Vanessa leker i sanden. Då kommer Lena och vill vara med.
Det tyckte Vanessa inte alls var någon kul idé.
Klart att Lena blev jättebesviken och ledsen.
Nu börjar många av barnen ropa: "jag kan vara med...Jag vill ochså leka..."
Fast det löste sig för Lena ändå. Dom kom på att man kan vara alla i leken och titta vad bra det blev.
Efter föreställningen pratade vi om hur man är en bra vän och kompis.
Den vita färgen inspirerar.
Den här stunden i ateljén har jag tagit fram flera nytvättade vita färgkakor på bordet för att se om de kan inspirera till att blanda upp de andra färgkakorna.
Barnen "nappar" på idén med en gång och ljusar upp färg efter färg.
Vi pratar om att man kan kalla den nya färgen för pastellfärg när det kommer i så mycket vitt.
Det är så härligt att exprimentera med färgerna och blanda dom med varandra. Ibland får den vita färgkakan lite "svarte petter" känsla. -"Det blir ju ingenting när jag målar med vitt!". Men att låta den få vara med dom andra färgerna så här, så kommer den vita in och få ha lite huvudrollen.
Roliga stund.
Favorit i repris och vi avslutar vårt tema.
Här står barnen vid första stationen på banan som är ett fiskenät på marken. Man får se upp så inte tårna fastnar i maskorna i nätet.
Nästa station är en korg med mjuka mjuka gossedjur som man ska kliva i.
Efter det mjuka så ska fötterna möta svala, blanka stenar.
Fina slipade stenar som är lite kalla.
Sedan skulle fötterna kliva på runda känselplattor med olika mönster.
Och här ser man nästa station på banan som är en back med mjuk sandlådesand.
Här står Elsa och ska just kliva i sanden.
Det är käckt att hålla någon i handen när man ska kliva mellan stationerna.
Nu blir det knepigt. Att kliva på tomma äggkartonger är inte det lättaste.
Sist av stationerna är den populäraste. Den rosa baljan med isvatten. Många isbitar i kallt vatten.
Små runda barnfötter bland isbitar. Både otäckt och roligt.
Tur att du har långa ben William.
William börjar skolan.
William har varit många gånger i ateljen under åren som han varit på vår förskola. Många båtar har sett dagens ljus med hjälp av Williams fantasi och hans förmåga att forma leran. Nu väntar snart ett sommarlov och sedan börjar William och alla hans vänner i " hemliga klubben" i skolan. Idag satt William och målade sina sista grejer, bl.a. en mugg. Då säger han:"-Den här målar jag till dej" Så klart blev jag jätte jätteglad och samtidigt både lite rörd och förvånad.
Jag önskar dig lycka till, William, i skolan och hoppas vi träffar på varandra på byn.
Tack Molly
En Mårbacka med ett fint skrivet kort stod på bordet i atelje'n en morgon.
Tack Molly, min vän, och jag hoppas våra härliga planer inför hösten går att genomföra.
Mammabesök
Harry var i ateljén och jobbade med leran. Rätt som det var så stod mamma i dörren för att hämta hem Harry som inte alls var klar. Men mamma Camilla hade inte brått utan slog sig ner vid bordet tillsammans med oss.
Ada och Harry tyckte det var jättebra att Camilla kom så dom kunde berätta hur man använder slickers.
När Camilla och Harry gått hem stod den här lilla grodan för att torka på hyllan. Harry har fått förtroendet att måla den när den är bränd.
Polishästarna i Ljungskile.
I mitten av maj kom två poliser från Göteborg och hade med sig två polishästar för att visa upp för "hemliga klubben".
Här sitter barnen på trappan och väntar.
I den här fina transporten kom hästarna tillsammans med poliserna.
Vi fick reda på mycket hur hästarna sköts och hur dom jobbar med tjuvar och annat.
Så fick vi klappa hästarna och känna hur mjuka och sköna dom är.
Sedan gick vi tillbaka till förskolan och hästarna fick gå en promenad genom Ljungskile och det var en träningsdag för dom tillsammans med oss.
Tack för att ni kom.
Bockarna Bruse på "Strumpan".
Vi firade förskolans dag på Strumpans förskola. Alla familjer var inbjudna att deltaga och fira med oss. Vi bjöd på fika, korv, ballonger och en hiskelig teater med mycket spänning och dramatik.
Sagan om de tre bockarna Bruse.
Först kom den lilla bocken.
Allt gick väl.
Så kom mellanbocken.
Det gick ochså hyfsat.
Men så blev det ett förfärligt klampande och den stora bocken var på väg upp på bron.
Men nu var det ingen idé för trollet att vara kaxig för den som var starkast det var stora bocken Bruse. Trollet for i bäcken och flöt till havs och ingen har sett honom sen dess.
Här är trollet som för tillfället ser rätt ok ut.
Ada
Denna efterrmiddag var det av olika anledning hög ljudnivå i ateljén. Barnen var förväntansfulla inför kvällens fest och det kändes som om vi kunde korta av tiden vid borden och dom fick en stund för lek i stället. När alla lämnat bordet satt Ada kvar med sin lera.
Hon hade kavlat den och rest upp den och berättade att hon fäst sidorna.
Jag frågade om hon höll på med en mugg. Nej, hon berättade att det var en krona.
Så fäster hon "knappar" på sidorna med slickers. En hand i för att stötta när hon trycker fast på utsidan.
Hon är så fokuserad och svarar bara kort på mina frågor.
-"Nu är jag färdig" säger Ada och glider av sin stol och springer till toaletten och tvättar sina händer. Kvar på Adas skärbräda står en bedårande liten krona.
En del stunder blir nästan som förtrollade i mina möten med barnen.
Gerda
Gerda har varit "i huset" sedan hon var en liten tjej och jag har haft förmånen att få ha henne många gången i ateljén. Nu är hon på Mareld och går sin sista termin här. Hon har berättat att hon ska börja fritidsklubben till hösten. Vem ska nu berätta om Titanic och hur ska jag få reda på om du kom med på Titanic 2?
Det har varit roligt att lära känna dig och dina vänner. Kom gärna och hälsa på någon dag.
På väg till Blåkulla
Vad ska man tro när detta uppenbarar sig i Robin Hoodskogen dagarna före påsk?
När barnen kom tillbaka från sin påskpromenad så bjöd påskgubben på russinpaket ur sitt stora påskägg.
Det var inte så farligt för det var påskkäringens fynd på Blåkulla. Hon hade tappat kvast och katt men hittat sig en egen gubbe.
När barnen kom tillbaka från sin påskpromenad så bjöd påskgubben på russinpaket ur sitt stora påskägg.
Påskkäringen och gubben fick fint resväder till Blåkulla för dans runt elden tillsammans med alla andra påskspöken
GLAD PÅSK!
"Hemliga klubben"
Redan på hösten 2013 bestämde barnen och jag att vi skulle ha en utställning med keramik på vårterminen 2014.
Under några torsdagsträffar, då "hemliga klubben" har sina möten, så var barnen i ateljén och vi började med muggarna.
Här sitter Clara och har kavlat ut lera som hon rullat till en cylinder. Hon sätter slickers på kanten för att sedan fästa en botten. Man får nypa och trycka för att det ska bli tätt.
Rut vill ha ett handtag och fäster det på sidan av sin mugg.
Lycka har fäst sin platta i botten.
Sofie funderar på om det kanske skulle gå bra att gör en lösnäsa!
När alla hade gjort varsin mugg så brände jag dom en första gång.
Sedan kom barnen tillbaka till ateljén för att måla sin egen mugg.
Julia
Elias
Clara
Oscar
Matilda
Bertil
Till sist var alla muggar målade och det var dags för en glasyrbränning. Allt gick bra och nu väntade vi bara på att det skulle bli ledigt i glasmontern på biblioteket i Ljungskile.
Första veckan i april var det så äntligen dagen då krukorna skulle ställas ut.
Här är dom packade och ska få åka transport till "bibblan".
Alla krukor plus all dokumentation fick samsas i glasmontern.
På torsdagen så gick vi tillsammans med "hemliga klubben" till biblioteket för att se vår fina utställning.
Anna läser på dokumentationerna för barnen.
Medan vi ändå var på bibblan så passade några barn på att sjunka ner i sofforna och fåtöljerna för att läsa lite och se på bilder i böckerna. Det är ju ändå ett bibliotek!
Utställning finns kvar ungefär en månad och det är fritt för alla att komma till bibblioteket Ljungskile och se vilket kreativt arbete barnen lagt ner på sina muggar.
Innan vi lämnade utställningen så festade vi på salta pinnar och äppledricka. Det var allt en riktigt lyckad vernissage.
Utställning finns kvar ungefär en månad och det är fritt för alla att komma till bibblioteket Ljungskile och se vilket kreativt arbete barnen lagt ner på sina muggar.
Välkomna!
Våren kom in på Strumpan i dag.
"-Titta Ann-Sofi vad jag har plockat till dej"
Irma med sina vänner i ateljén.
Irma valde att följa med till ateljén den här dagen i mars. Hon hade med sig tre av sina vänner och dom bänkade sig vid lerbordet. Redan från början märkte jag att Irma var på ett särskilt "spillevinkigt" humör den här förmiddagen.
Och nu har hon satt två pinnar till och vi pratade om giraffens långa hals.
Irma och grannen har så fantastiskt kul åt leran som liknar något som landar i toan...
Så fortsätter det en stund och fnissandet är så härligt och befriande.
Nu får Irma syn på lerpinnarna som vännen intill plockar med.
Så här väljer hon att använda nästan alla pinnarna i sin lera.
Så vänder hon på alltihop och berättar att den har många ben.
Och nu har hon satt två pinnar till och vi pratade om giraffens långa hals.
Det var en så kul förmiddag tillsammans med Irma och hennes vänner.
Lillstrumpan spagettimålar
En härlig tisdagsförmiddag..
Lyckas långhalssimmare
På väggen finns en samling otäcka bilder på haj, piraja, krokodil mm. Alltså lite läskiga vattendjur. Med på en bild finns en "långhalssimmare". En slags dinosaurie från längesedan. Lycka var hos mig och blev inspirerad av bilden på den och bestämde sig för att göra en.
Här ligger den nu med sin långa hals, sina fenor och sina farligheter.
Titta på ansiktsuttrycket!
